ISTIDEN, eller det som vi i dagligt tal nämner som istiden är i själva verket bara en av flera istider under jordens ca 5 miljarders historia – började för ca 70 000 år sedan som en mycket ihållande vinter som varade i närmare 60 000 år. Snö packade sig till is som blev tjockare och tjockare och när den var som tjockast över Frölunda var den ca 1 km. denna oerhörda tyngd tryckte ner landmassan så att när väl isen smälte – och stora isblock gled ner mot havet och gjorde de repor som vi kan se på flera bergshällar – så var hela Frölunda under vatten, t o m dess högsta berg (vid Kaverös vattentorn) på ca 108 m låg under vatten. det är den tid vi kallar…
ISHAVSTIDEN, från denna tid har vi ett av Frölundas äldsta fornminnesfynd – Torpadammen ! – eller snarare havssnäckorna (!) i dammens botten. När så landmassan återigen började stiga utgjorde Frölundas nuvarande berg och kullar ett örikt skärgårdsområde och då är vi framme vid…
STENÅLDERN (8 000 – 1 500 f kr). Allt eftersom vattnet sjönk undan, klimatet blev varmare (yngre stenåldern = medelhavsklimat) blev också Kaverös/Frölundaborna fler och mer bofasta. En stenåldersby låg bl a vid ruddalen med Slottsbergsskolans gröna äng som stor havsstrand. Man kunde utöver jakten även hålla sig med tamboskap, bruka jorden, dyrka fruktbarheten (varje kvinna var som en symbol för fruktbarhetens gudinna) allt detta goda höll även i sig under…
BRONSÅLDERN (1 500 – 500 f kr). Greker och romare som tidigt tagit skriftkonsten i bruk kallade oss för hyperboréer (fritt översatt ”det lyckliga folket bortom nordanvinden”) och vårt land för Thule. Kvinnliga principer styrde utvecklingen och fred rådde såväl inbördes som med grannländerna. Under denna tid lades stenarna till de rösen som vi kan se runtom i Ruddalen och som även kom att ge Kaverös sitt namn (ev. ursprung ”kav” vind över ”rös”en).
Jordmån, grödor och skördar var goda. Fruktbarhetsriter var dominerande inslag i tillvaron, liksom handel och resor som kom att öka än mer under…
JÄRNÅLDERN (500 f kr – 1060 e kr). En klimatförsämring inträdde, med den så kallade Fimbullavintern. tillgången till livsnödvändigheterna utarmades och vi lämnade fredens matriarkat för patriarkat med kamp om föda och uppehälle. Många från främst Västergötland lämnade landet och flyttade söderut – liksom än idag då kylan gör sig för outhärdlig – genom större delen av Europa som goter (Jordanes, romersk skriftställare på 500 – talet e kr skrev om ”gauthigotaer” och deras härkomst/ursprung vid Göta älvs mynning (dvs före detta frölundabor)). Än idag kan man på Barcelonas historiska museum på en karta över folkvandringarna se de stolta urkatalonernas, de med blått blod i ådrorna, väg ner till det som då kom att heta Gotalonien.
Eftersom Västergötland avfolkades genom de stora utvandringarna finns från denna tid inte lika många fornminnen som övriga fornfyndssverige. Men vi har dock kvar bl a resterna av en forntidsborg på Slottsberget i Ruddalen, liksom strax sydost därom ett gravfält med domarringar.
Välkommen att hjälpa oss hålla rent, njuta av och förvalta ett fortsatt vackert grönt och skönt Ruddalen. Tack på förhand !
Källförteckning:
Västra Frölundas jubileumsbok 1991
Västra Frölundas och Askims krönika - Ernst Hörman
Sveriges historia – Elmqvist Rydberg
Folket bortom nordanvinden – Gunnel och Göran Liljenroth
Hel den glömda gudinnan – Gunnel och Göran Liljenroth
Goterkällan – Ingemar Nordgren
Goterna – Lars Hermundsson
Pytheas resa till Thule – Alf Henriksson
Sammanställt av Jeanette och Mikael Burman (historie – och naturguide Kaverös/Ruddalen)